Visar inlägg från november 2015

Tillbaka till bloggens startsida

Ett ljusknippe föll I gräset.


Ett ljusknippe föll i gräset.
Man går omkring och tror att i morgon är som idag. 
Att idag är detsamma om en vecka eller två. 
Att vädret håller i sig till det bästa. 
Att minnet inte eroderar. 
Att benen bär över stock och sten, att man inte snavar i trappan. Att synen håller skärpan och inte plötsligt sänder märkliga signaler från en mörkare del av universum. 
Att den man tror sig vara också är densamma i spegelbilden. 
Att hjärtat inte brister. 
Att handen aldrig kommer darra i urmakeriet. 
Att ansträngning aldrig blir utmattande. 
Att sanning aldrig blir lögn och att där grunden för livet en gång lades aldrig skakas av jordskalv. 
Att kontinenterna aldrig rör sig där du står. 

Man tror så mycket kring allt som förändras. 

--


Ingenting kommer denhär vägen. 
Fiskstimmen simmar mot underjordiska kanaler. 

Harlekin lämnar scenen 
Ingen kommer denhär vägen för att ersätta honom.

En astronom uppsöker optikern 
Optikern visar sitt kalejdoskåp.

Inget är längre förutsägbart. 

--


Dagarna lämnar startgroparna. 
Hastigheten ökar. 
Jag flämtar efter andan och griper tag i ett halmstrå. 
Jag simmar panikslagen som en katt kastad i strömmen. 
Var gungar inte marken. 

Solfläckar glider genom bokstäverna. 
Med djupa andetag tar jag språnget mellan raderna. 
Hastar framåt 
som kunde man springa ifrån hela världen. 

--


Korta meningar återstår. 
Vägarna ändar i oändligheten. 

Pianisten fångades av en rytm. 
Den spelas nu bland Plejaderna. 

Mannen på stranden trodde på världens kant. 
Hans steg är nu fossil i en dagdrömmares dagbok. 

Ordsökaren letar fortfarande efter sista meningen att bli den första i morgon. 





November.

 

 


Tyst
som bara naturen kan vara.
Ett stilla vatten med förbindelse till havet.
Övergivenheten lyser ur kvarlämnade båtar
medan skymningen seglar in runt udden. 


Varningslampor tänds i alla rummen. 
Plötsligt faller ridån, klockorna 
slår och jag upptäcker min egen ålder ,
tyngden påväg att läggas över
axlarna, 
fartsträckorna som tappar 
accelerationen
svårigheten att navigera mot
bestämda mål
desorienteringen bland gatornas
nya ansikten 
de nytillkomna språken,
tidens klapprande över järnvägsskarvarna
och slutstationen som kan anas
där bortom kröken. 


Vad är det för vinter som väntar i år 
Rönnbärens klara lyster och Sidensvansarnas hunger
Kroppens hunger är livets mångfald och ensamhetens avlägsnande

Kanske blir det snö redan till natten 
Kanske går vi skilda vägar genom snödrivor 
Kanske viker inte nya utmaningar undan

Sidensvansarna äter sig mätta medan vi fortfarande trevar genom snöyran. 


Tågresor dyker upp ur minnet 
Landstigningar nedskrivna i solblekta anteckningsböcker

Erövringar lagda åt sidan 
Vart var vi på väg
Vilka hamnar,  vilka gator hemsökte vi

Natten igenom räknar jag vinst och förlust;  utfärder och hemkomster
Pluss och minus noll i summeringen kryssas över
och ny tideräkning börjar. 














Blänk från kvällshimlen.

 


1

En blinkning från kvällshimlen
Träden sveps in i nattkåpor
Ett rådjur passerar genom trädgården. 
Någon hittar sina borttappade handskar i sista stund. 

En gnista från kvällshimlen 
Murare lägger redskapen åt sidan. 
Segel revas.
Fyrvaktaren tänder ljus. 
Gatorna samlar in skuggorna. 

Bara krigen fortsätter. 

Blinkning från kvällshimlen. 
En stjärna faller ur hjärtkammaren.
Ett vattenglas ställs fram på bordet.

Vad gör vi med alla hål och tomrum fallande stjärnor lämnar efter  sig? 

Blänk  från kvällshimlen. 
Ett sandkorn i rymden. 
En sekund innesluter utandningen.
Ditt andetag omsluter världshistorien i en blinkning från kvällshimlen. 

2

Childhood's end.
Barndomen övergår i verklighet.
Doften av förändring bär ännu sorglöshetens söta arom.

Självtagna steg över gistna brädor och  spångar eggar fortfarande fantasin.

Det är som förut, likväl nalkas främmande mekanismer bortom slingrande stigar.
Vinden fattar tag i nya segel. 
Vågorna skvätter över piren.
Vinden vänder. 

Gamla fyrar sänder ännu ljus, men ska snart skymmas och försvinna i fjärran. 
Redan gror språket i nyfunnen jord.

3

Isen lägger sig över sjön. 
Fiskarna går på djupet.

Vi är småpojkar i sent nitton hundra femtiotal. 
Vi vet inget om den stora skymningens Damoklessvärd över våra huvuden. 

Vi är småpojkar och åker skidor rakt in i en vinternatt aningslösa om vad som väntar i vintergatans svängningar. 

4

Intet som sades 
Intet som var händelserna 
Intet som var besökarna i museet 
Intet som hördes ur etern var anmärkningsvärt 
Det stora mirakulösa inträffade långt borta i universums gryning. 


5

En yrsel hemsökte mig.
Jag stod oförberedd, vacklande, balanserande mellan fixpunkter och rum som rörde sig i egna elliptiska banor. 

Mellan sensommar och höst gick färden kring solen ingen visste om den skulle slockna eller lysa. 

Jag virvlade runt 
Jag lade mig i egen omloppsbana kring en kall sol avsides solsystemet  och frös en smula i närheten av den stora oändligheten. 

6

Jag tror en mardröm sått frö i mig 
Rymdstenar slår djupa kratrar i nattsömnen.

Frukosten består av gårdagssmulor 
Postflickan kommer med obeställda paket. 

Radion har tappat våglängden och sänder kosmiskt brus.

Jag tror vintern i antågande blir vargars like. 
Jag tror det blir kallt redan i natt. 

Himlen är förtunnad. 
Ord stelnar innan de når över läpparnas krön.

Jag tror dåtiden försöker springa ifatt mig. Den bär något i handen. 

Jag tror framtiden är påväg in i återvändsgränder utan återvändo.



-----------------------------